Diary of a madman in a world shot all to hell...


Återvänder till mitt forna format och skriver en rad här....efter noga överläggande med mitt eget psyke så tror jag att jag är nära ett nervöstsammanbrott.
Det sjuka är att EXAKT samma sak som hände runt den här tiden förra året händer just nu igen!
Jag förklarar min kärlek för en kvinna som avvisar mig, min bästa vän knullar med en annan kvinna som jag är mycket kär i....fuck!
Det här är ett jävla skämt, ett jävla mindfuck!

Efter gårdagens spektakel så antar jag att jag inte har så många vänner kvar heller...det sjuka är att när Pete Doherty hotar sin bästa vän till livet så är det ascoolt, men när man själv gör det så tycker alla att man är ett jävla svin.
Ruta ett igen...samma jävla ruta, samma jävla skit, samma jävla liv.
Världen funkar fan på konstiga premisser som jag inte förstår alls. Men det är väl som den där gamla Johnny Thunders låten..."Baby I was born to lose"