Röster pratar runt omkring mig i trädgården gjord av betong.
Höga hus överallt blickar med sina miljoner ögon ner på oss när vi vandrar runt i skiten.
Natten är fortfarande ung, och Nisse ger mig flaskan och säger åt mig att ta en djup klunk.
"än är det mycket kvar på kvällen" säger han.
Alkoholister tittar på oss som om de vore lejon och vi med vår flaska var gaseller.
Jag känner att jag måste pissa men då säger Nisse.
"Om du inte suger av en alkis får man inte pissa här."
Jag förstår precis vad han menar, det här är deras djungel, här gäller deras regler.
Tusentals händer sliter i mig och varma andedräkter som stinker av gin och gammalt rödtjut fyller min näsa.
Röster hesa av överkonsumption av alkohol är överallt, skratt fyllda med illvilja och åtrå för en till kropp att förtära och korumpera med sina vidriga lemmar och grumliga sinnen.
Jag springer, men allt går i ultrarapid, jag är livrädd och de kan känna doften av min rädsla, det gör att de hamnar i trans, som hajar runt blod!
Helt plötsligt vaknar jag till, jag sitter på golvet ihopkrupen inne på en nattklubb.
Jag sitter i ett hörn av en sluss som leder in till klubben från gatan, Alla är där.
Alla är jättefulla och stämningen är spänd och fientlig. Precis som innan ett riktigt hårt sommarregn så är luften laddad och tjock...nästan sötsliskig.
Helt plötsligt vinglar det fram en kille och drar tag i en av tjejerna vid bordet.
"Den här jävla fittan ska alltid vara så jävla märkvärdig, hon agerar som om hon vill ha kuk men sen så bara dissar hon en, VAFAN TROR DU HORA!"
Hans flickvän springer fram och försöker lugna honom.
"Men lägg ner nu för fan!"
Säger hon med gråten i halsen, förnedrad för nu vet alla att hon inte kan behålla en kille ens om hon försöker.
"Nej, den här jävla horan ska fan straffknullas!"
Någonting exploderar, vi kastas alla ut på gatan.
Jag kräks och jag känner smaken av mitt eget blod när min mage och mina lungor vänds in och ut. Alla utom jag och Nisse är döda.
Jocke, Elin, Malin, Becka, Clara, Daniel, Olivia, Joel ja alla.
Nisse sätter sig upp på knä och tittar på mig.
Jag förstår exakt vad vi måste göra, han hjälper mig upp och vi börjar springa.
Vi springer allt vad vi kan, vi hoppar nerför en lång trappa men likt katter landar vi båda på fötter.
Vi springer i flera timmar, vi gråter, vi sörjer.
Vi springer tills vi kommer fram till en enorm sandbank som vetter ut mot klipporna vid havet.
Nisse hinner före och kastar sig ut.
Jag stannar upp och ser honom falla i ultrarapid. Han slår i de hårda klipporna med en duns.
Jag tar sats igen och gör ett svandyk ut mot klipporna, medans jag faller säger jag till hans livlösa kropp som jag ser nedanför mig.
"Vi ska inte ta någon skit, aldrig! Jag älskar dig grabben"
Jag faller i vad som verkar vara flera minuter tills jag slår i och vaknar......